Folkomröstningen väcker starka känslor

Folkomröstningen för självständighet i irakiska Kurdistan resulterade i seger med 93 procent ja-röster. Men följden av det många uppfattar som en historisk händelse är långt ifrån förutsägbar.

Valet ägde rum 25 september, trots hot och utan samtycke från omvärlden. FN och USA uppmanade Kurdistan att skjuta upp folkomröstningen för att inte destabilisera Irak och därtill påverka kurdernas kamp mot IS.

Grannländerna Turkiet, övriga Irak och Iran krävde också att omröstningen inte skulle äga rum men trots detta genomfördes den.

Resultatet blev att 93 procent, eller 3,3 miljoner människor, röstade ja till självständighet.

Starka känslor

Uppsalatidningen har varit i kontakt med några av Uppsalas många kurder för att höra vad de anser om folkomröstningen.

– Det väcker otroligt starka känslor hos mig, vi har väntat i över 100 år. Det var rätt tidpunkt och jag känner mig optimistisk, säger Huseyin Alpergin, ekonomiansvarig i Svensk-kurdiska föreningen i Uppsala tillika kommunpolitiker (V).

Han är övertygad om att president Massoud Barzanis beslut att genomföra folkomröstningen var väl genomtänkt och att reaktionerna också på beslutet var förväntade.

Borde erkännas

Ziyan Ibrahim, modersmålslärare i kurdiska i Uppsala, anser att en folkgrupp med eget språk och egen mark som kämpar mot IS bör få självständighet.

– Jag tycker att FN och alla andra länder som står för mänskliga rättigheter bör erkänna Kurdistans folkomröstning och bortse från sina ekonomiska intressen, säger hon.

Hoppats hela livet

Rasit Batte, sekreterare i Svensk-kurdiska föreningen, har likt många andra kurder hoppats på ett självständigt Kurdistan hela livet.

– Många länder står för demokrati, men stödjer den inte. Det är som situationen i Katalonien och det känns omänskligt, menar han.

Känsla av stolthet

En av de Uppsalakurder som var med och röstade i valet var Basan Hanari, numera bosatt i Irak. Hon upplever en känsla av stolthet.

– Många hade kurdiska kläder på sig och viftade med flaggor. Vi firade med musik och dans, berättar hon.

14 års folkstyre

Kurderna har styrt de kurdiska landområdena Duhok, Halabja, Suleymaniyah och huvudstaden Erbil i Irak sedan 2003. De har eget ­parlament, polis, domstol, beväpnade styrkor och en egen president, Massoud Barzani, men som en del av den irakiska federala republiken.

Kommer då folkomröstningen att leda till att Kurdistan blir en självständig stat? Det är en fråga man kan ställa sig med tanke på de många negativa reaktionerna.

– Oavsett samtycke från omvärlden så fungerar det inte att utesluta Kurdistan i längden. Det är troligtvis en kort tidsfråga innan Kurdistan får självständighet, säger Huseyin Alpergin.

Aktiv förening

Svensk-kurdiska föreningen i Uppsala har varit verksam sedan 1998 och anordnar aktiviteter som dans, matlagning och idrott. Man arrangerar även debatter och håller varje år en minnesstund för offren som dödades i gas­attacken i Halabja för snart 30 år sedan.