Många skyddsrum är för dåliga

Många av skyddsrummen i Uppsala har stora brister. Vid kontrollerna påträffas en hel del skräckexempel.

– Alla vet inte att de här rummen i ett skarpt läge måste kunna tömmas och bli funktionsdugliga på 48 timmar, säger besiktningsman Åsa Hedlund Lindqvist.

Skyddsrummens antal och standard har blivit högaktuella ämnen i takt med att oron i omvärlden ökat. Det har också gjort fastighets­ägarna mera medvetna.

– Nu vet i alla fall de flesta att de har skyddsrum ... Tidigare var det ju inte så hett i omvärlden som det är nu. Många har utgått från att rummen aldrig skulle komma till användning och inte tagit kraven på allvar, säger Åsa Hedlund Lindqvist.

Hon är en av åtta certifierade skyddsrumssakkunniga i Uppsala som utför kontroller åt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB.

Används som förråd

Uppsalatidningen följer med när hon besiktigar ett skyddsrum i en centralt belägen fastighet i Uppsala. Här har ingen besiktning utförts sedan huset byggdes på 1980-talet. Det används som förråd av de boende, något som är mycket vanligt.

– Det är inget fel med det, det viktiga är att det går att komma åt alla funktioner vid en besiktning. Och att det går att riva ut och återställa skyddsrummen på 48 timmar. Det är det våra kontroller går ut på, säger Åsa Hedlund Lindqvist.

Många punkter

Det är många punkter som ska gås igenom, besiktningsprotokollet omfattar 67 sidor. Åsa Hedlund Lindqvist kliver upp och ned på stegar, knackar på rörledningar, testar fläktar och elsystem, undersöker golvbrunnar och kontrollerar skyddsrumsförrådet.

– Vi tittar på allt från hur dörrarna fungerar och att vreden går att låsa till att fläktarna kan vevas manuellt. Det är kontroller ned på sprintnivå, säger Åsa Hedlund Lindqvist.

Ska funka i tre dygn

Ytterst handlar det om skyddsrummet går att vistas i, i minst tre dygn, kan försörjas med vatten och värme, att ventilationen kan säkerställas och att de som ska vistas här har tillgång till torrtoalett. Det är så de grundläggande kraven ser ut.

Alla får förelägganden

En representant från förvaltaren och några av bostadsrättsföreningens styrelseledamöter är med när Åsa Hedlund Lindqvist utför sina kontroller. Just i den här fastigheten är bristerna inte särskilt många. Men besiktningen resulterar ändå i ett föreläggande.

– Hittills har jag inte gjort någon besiktning som inte lett till anmärkningar, säger Åsa Hedlund Lindqvist som utför ett 30-tal besiktningar varje år.

Flera skräckexempel

Föreläggandena handlar oftast om smärre saker, men det händer att allvarliga fel upptäcks:

– Det finns skyddsrum där det dragits elledningar, antennsladdar och vatten- och avloppsrör rakt genom rummen. Riktiga skräckexempel där man gjort stora hål i väggarna för ledningsdragningar och inte brytt sig om att täta hålen ...

Åsa Hedlund Lindqvist tillägger att man får dra rörledningar genom skyddsrum, men att det måste ske på rätt sätt.

– Ska man ändra något i ett skyddsrum bör man ta in en skyddsrumssakkunnig för att se till att det blir rätt gjort, säger hon.

Bra ta kontakt

En del av de åtgärder en fastighetsägare åläggs att utföra kan bli ganska dyrbara. Några bidrag går inte att få.

– När fastigheten byggdes fick fastighetsägaren en summa pengar. Tanken är att det ska täcka kostnaden för att behålla skyddsrummens standard, förklarar Åsa Hedlund Lindqvist.

Då och då händer det att hon eller någon annan skyddsrumssakkunnig anlitas av fastighetsägare som planerar att förändra användningen av ett skyddsrum.

– Det tycker vi är väldigt positivt, då har man förstått vad det handlar om!