Mimmis plats rymmer allt

Butiker, restauranger och konst trängs om utrymmet på Mimmi Ekholms plats – ett av Uppsala nya kvarterstorg.

– Här finns allt man behöver, tycker Aliyawer Qambari, som bor nära torget.

Det regnar när Uppsala­tidningen besöker Mimmi Ekholms plats i Stabby. Folk skyndar över torget och hukar under paraplyer. Aliyawer Qambari, som läser vid Uppsala universitet, har precis klivit av bussen när vi dyker på honom för att höra vad han tycker om kvarters­torget.

– Åh, det är jättebra! Nytt och fräscht och lugnt. Här finns ju flera restauranger och kaféer, ett gym, apotek och en vårdcentral. Egentligen allt man behöver!

Han hoppas att det snart byggs mer nytt i områdena intill, så att de ruffiga industri­tomterna försvinner.

En självklarhet

Att det blivit ett torg med gott om både kommersiell och offentlig service är ingen slump. Det var en självklarhet i kommunens planering när de åtta nya bostadskvarteren med totalt cirka 1 100 bostads- och hyresrättslägenheter skulle uppföras på den tidigare industrimarken i norra Uppsala. – Vi ville ha ett kvarterstorg både för att få in service och en mötesplats, en allmän plats som kunde leda in till den nya parken, berättar Anna Hellgren, planarkitekt i Uppsala kommun som i början av 2000-talet arbetade med detaljplanen för kvarteret Cementgjuteriet.

Viktigt verktyg

Att skapa stadsdelscentra som motvikt till extern­handeln är också en uttalad politisk ambition, vilket tydligt framgår av den nya översiktsplan för Uppsala som klubbades förra året.

– Levande stadsdelstorg och tätortscentrum är vårt viktigaste verktyg för att skapa närhet till butiker och annan kommersiell och offentlig service. Det minskar behovet av att transportera sig långa sträckor för att klara vardagen, säger Erik Pelling (S), ordförande i plan- och byggnadsnämnden.

Som ett exempel på denna politik nämner han det tidigare beslutet att stoppa planerna på ett handelscentrum i Fullerö.

Gott om konst

Men åter till kvarterstorget i Stabby, som ju fått sitt namn efter Mimmi Ekholm (1897–1961). En kvinna som började som kontorist på Uppsala Cementgjuteri 1921 och så småningom avancerade till posten som verkställande direktör för bolaget. En ovanlig karriär för en kvinna i en så mansdominerad bransch.

Minnet av betongdrottningen präglar också den offentliga konsten kring torget och härifrån utgår ett av kommunens fem så kallade konststråk.

Även minnet av Cementgjuteriet är starkt närvarande, både på torget och i Gjuteri­parken, med kreativt utformade murar, sittplatser, planteringskärl och lek­redskap i stilren betong.

Paviljong på gång?

På torget finns en ännu outnyttjad byggrätt, mot Börjegatan. Här skulle Anna Hellgren vilja se en paviljong framöver.

– Det vore bra med en byggnad som ramar in torget lite bättre och ge platsen mer stadga. Den skulle även bli en avgränsning mot trafiken på Börjegatan, säger hon.