Politiskt mord på torget

En ren avrättning, inför hundratals vittnen mitt i Uppsala. Onsdag 20 juni 1984 mördas kurden Enver Ata i ett politiskt attentat på Stora Torget. ”Händelsen blev för­ödande för oss kurder”, säger Uppsalabon Süleyman Anter som minns hur varje kurd plötsligt sågs som terrorist.

Klockan är tre på eftermiddagen den 20 juni 1984. Det är två dagar innan midsommarafton och mycket folk i rörelse på Stora Torget. Vid den västra busshållplatsen står Enver Ata, en 26-årig man som nyligen flyttat till Uppsala.

Den 18 juni har 25-årige Zülküf Kilinc, som liksom Enver Ata är kurd men med franskt medborgarskap, fått skjuts från Malmö till Stockholm. Nu befinner han sig i Uppsala och kommer gående på Svartbäcksgatan.

Träffas av fyra skott

Enver Ata står under taket vid busshållplatsen när Kilinc drar fram en revolver och skjuter honom i ryggen. Ata faller till marken och Kilinc skjuter honom igen. Totalt träffas Enver Ata av fyra skott, tre i bålen och ett i huvudet.

På torget finns hundratals människor. Kaos bryter ut när folk flyr åt alla håll. På butiken Expert i hörnet bakom busshållplatsen arbetar Dan Pettersson.

– Jag stod vid kassan och hörde att det smällde högt utanför. Sedan minns jag att det kändes som att alla människor på torget sprang skrikandes in i butiken, säger han.

Hoppar in i en taxi

Grinden vid inpasseringen knäcktes av den panikslagna folkmassan och efter 30 sekunder var butiken knökfull.

– Många höll om varandra och grät. Vissa hade ju stått alldeles intill när han sköt, säger Dan Pettersson.

Efter mordet springer Zülküf Kilinc österut på Vaksalagatan. Han slänger sin revolver i ett buskage vid Stadshuset och svänger av mot tågstationen där han hoppar in i en taxi och ber chauffören att köra till Märsta. Men resan blir kort. Bilen stoppas vid korsningen Kungsgatan-Strandbodgatan och han grips av polisen.

Säpo tar över

I förhör säger Zülküf Kilinc att han anlänt till Sverige bara någon dag tidigare. Han säger sig ha planerat dådet och agerat ensam, av politiska skäl. Men spåren pekar snart på den kurdiska befrielseorganisationen PKK. Säpos kartläggning visade att Zülküf Kilinc i själva verket kom till Sverige ett par månader tidigare, tillsammans med två andra PKK-medlemmar. Han hade även kontakt med personer som troligen hjälpte honom att hitta Enver Ata.

”Litet stöd”

Gerillagruppen PKK hade vuxit i styrka och blivit mer militant efter militärkuppen i Turkiet 1980, där hundratusentals kurder fängslades eller tvingades fly landet. PKK hade även byggt upp en rädsla för att avhoppare skulle läcka ut känslig information eller ange medlemmarna. Enver Ata hade själv haft en högt uppsatt position i PKK men senare hoppat av och kritiserat organisationen.

– PKK var en relativt ny rörelse och bestod främst av unga män. Bland kurder i Uppsala så hade PKK mycket litet stöd, säger Uppsalabon Süleyman Anter som kom hit redan 1969, som en av de fyra första kurderna i Uppsala.

Drabbade alla kurder

Han beskriver hur mordet på Enver Ata slog hårt mot stadens kurdiska befolkning.

– Det var fruktansvärt, en chock. När jag kom till Sverige så kände de flesta svenskar inte till Kurdistan alls. Men vi Uppsalakurder kunde bygga upp en sympati bland många svenskar som gick med oss i demonstrationer och annat. Allt det rasade efter mordet på Stora Torget. Folk började misstänka kurder för allt möjligt, säger ­Süleyman Anter.

Zülküf Kilinc döms den 26 juli 1984 till livstids fängelse och utvisning, vilket hovrätten fastställer i september. Han utvisas senare till Frankrike. Mordet i Uppsala, ihop med flera andra mord på kurdiska oliktänkande runt om i Europa, bidrog till att PKK terroriststämplades i Sverige och stora delar av världen. En stämpel som kvarstår än i dag trots att PKK senare kritiserat sitt eget agerande och tagit avstånd från morden.

Säpo inledde även en intensiv övervakning som kom att drabba många kurder i Sverige, inte minst efter Palme­mordet.

– Jag fick själv brev från Säpo som ville veta vad jag gjorde när Palme blev mördad. Jag förklarade men de kontaktade mig flera gånger, tills jag hotade med att gå till massmedia. Och det var inte bara jag utan vi var många kurder som blev kontaktade. De såg oss alla som terrorister, säger Süleyman Anter.

 
 

Läsarkommentarer:

Politiskt mord på torget