Stora skillnader mellan Uppsalas  skolor

Skolor måste bli lättare att jämföra. Det anser skaparna av Skolguiden, som mäter högstadieskolors resultat och nu kartlagt Uppsalas ­skolor.

– Föräldrar måste ­kunna välja den skola som man tror är bäst för barnen, säger vd Mats Olin.

Allt fler elever misslyckas med att komma in på gymnasiet, visar statistik från Skolverket. Samtidigt presterar högstadieskolor helt olika resultat.

Mats Olin är vd för Skolguiden. Tillsammans med bland andra Anders Hultin, tidigare vd för Kunskapsskolan, har han sedan i vintras utvecklat den internetbaserade betaltjänsten som låter jämföra högstadieskolors resultat.

– Varför presterar vissa skolor mycket högre än förväntat och vissa skolor lägre? Det är frågor som måste ställas till huvudmännen – kommunen och skolföretagen, säger Mats Olin.

Skolguiden bygger på en mängd offentlig statistik från Skolverket. Högstadieelevernas skolresultat sätts i relation till Salsamodellen – som Skolverket använder för att väga ihop föräldrarnas utbildningsnivå, fördelningen pojkar/flickor och andelen nyinvandrade elever. Siffrorna slås ut över de tre senaste åren och allt landar i en siffra som blir ett sorts betyg på skolorna.

För föräldrarna

I huvudsak riktas tjänsten till föräldrar som inför barnens skolval enkelt ska kunna se hur olika skolor står sig.

– När eleven sedan går på skolan kan föräldern också hålla koll på hur skolorna presterar, och ställa frågor under till exempel föräldramöten.

Vad gäller Uppsala anser Mats Olin att Skolguiden visar en del oväntade resultat. Skolor med ungefär samma socioekonomiska förutsättningar som till exempel Kvarngärdesskolan och Eriks­bergsskolan, eller Gottsundaskolan och Stordammen presterar helt olika resultat.

– I Uppsala finns skolor som enligt modellen bör prestera mycket bättre än vad de gör, med tanke på att många föräldrar till exempel har höga utbildningar. Glunten Montessoriskola är ett exempel på det. Den har högst andel utbildade föräldrar, noll nyinvandrade elever och en jämn fördelning av pojkar och flickor.

– Vissa skolor har extremt tuffa villkor i dag. Men man kan se att till exempel Gottsundaskolan gör ett bra resultat, med tanke på att den skolan till exempel har en hög andel nyinvandrade och en relativt låg genomsnittlig utbildningsnivå bland föräldrarna.

Ser ni någon risk med att lyfta fram de här siffrorna?

– Det viktiga är att ge föräldrarna en möjlighet att se hur skolorna presterar. Visst kan de välja att låta barnen söka sig till skolor som presterar bra. Men det behöver inte vara fel att skolor som presterar bra får fortsätta att växa – och tvärtom. I dag styr rykten, i stor utsträckning, Eller så tittar man bara på betygen, och det är mindre rättvist än att använda Salsa.

Kommunen analyserar

Caroline Hoffstedt (S), kommunalråd och ordförande i utbildningsnämnden, anser att det är bra att fler aktörer offentliggör statistik kring skolornas förutsättningar och resultat.

Vad gör ni åt skillnaderna i resultat?

– Vi har bland annat infört en ny socioekonomisk omfördelningsmodell för att se till att skolor ges bra ekonomiska förutsättningar sett till de elevunderlag de har. En mer komplex sammansättning kan kräva mer resurser och ökad lärartäthet. Vi jobbar också på att fördela våra förstelärare (extra yrkesskickliga lärare, reds anm) till skolor med mer utmaningar.

Hur kan resultaten skilja sig så mycket mellan till exempel Stordammen och Gåvsta, som borde ha liknande resultat?

– Jag kan inte svara på frågor om specifika skolors skillnader i resultat. Men när det finns likheter i elevsammansättningen och resultaten ändå skiljer sig åt så tittar vi på vilka insatser som kan behövas. Sedan är jag naturligtvis glad över Gåvstas resultat, liksom jag är över Gottsundaskolans, där man utifrån sina förutsättningar lyckas väldigt väl, säger Caroline Hoffstedt.

Gåvsta toppar

Lantliga Gåvsta skola, nordost om stan, gör bäst resultat av alla högstadieskolor i Upp­sala. Detta trots att elevernas föräldrar har lägre genomsnittlig utbildningsnivå än på alla andra Uppsalaskolor.På Gåvsta skolaser man kontinuiteten som en förklaring till goda resultaten.

– Vi har en F–9-skola, där barnen går från förskolan tills de slutar nian. Vi har en trygg personalgrupp och kan jobba målinriktat och se helheten för eleven, säger rektor Caroline Sedin.

Hur har ni hanterat att elevernas föräldrar har en lägre utbildningsnivå?

– Så har det sett ut i alla år i Rasbobygden men vi har jobbat för att eleverna själva ska lära sig i skolan, eftersom vi inte alltid får stöd från föräldrarna då de saknar kunskapen.

Vad gör ni med elever som till exempel inte kan få hjälp med läxor hemma?

– Då får de det här. Vi får anpassa skoldagen och lektioner. Ibland tar vi hit elever på morgonen eller efter skolan för att de ska få stöd. Elever och föräldrar säger alltid ja till den möjligheten, säger Caroline Sedin.

Föräldraengagemang

En annan F–9-skola som liksom Gåvsta under flera år presterat bra resultat är Kvarngärdesskolan.

– Vår skola har lyckats bygga upp en kultur där man tycker att kunskap är viktigt och ett starkt föräldraengagemang. Våra pedagoger har jobbat här i många år och är erfarna, säger Gunilla Söderström, rektor på Kvarngärdesskolan.

Vad kan andra skolor lära av er?

– Det är svårt att lära av varandra eftersom en skolas kultur byggs upp under lång tid. Själv tror jag också mycket på F–9-skolor. Att slänga in fyra–fem klasser i årskurs sju på en ny skola är svårt, med alla hormoner de har i kroppen.

I botten av Skolguidens tabell för högstadieskolorna ligger dock en tredje F–9-­skola, Stordammens skola, där bara 46 procent av niorna förra året gick ut med betyg i alla ämnen. Uppsalatidningen har sökt ledningen på Stordammenskolan för en kommentar, men inte fått något svar.

”Väl medveten”

Svarar gör däremot Petra Bruce, rektor på Eriksbergsskolan, med näst lägst resultat.

– Jag är väl medveten om de siffrorna. Här pågår ett stort och målmedvetet arbete för att höja resultaten. Vi har många utvecklingsinsatser och lärarna och jag är överens om att vi måste öka meritvärdet och antalet behöriga nior till gymnasiet. Vi har så mycket bra på gång att det vore konstigt om vi inte kunde vända det här.

Varför har Eriksbergsskolan underpresterat?

– När jag började för ett år sedan så kom jag till en skola som hade haft många rektorsbyten på kort tid och det är inte bra för en skolas måluppfyllelse. Men jag har inga planer på att åka någonstans utan jag ska vara kvar här och ser positivt på framtiden, ­säger Petra Bruce.

 
 

Läsarkommentarer:

Stora skillnader mellan Uppsalas  skolor