På lördag är det internationella dagen mot våld mot kvinnor. Mäns våld och kränkningar mot kvinnor är det värsta exemplet på ett ojämställt samhälle.

Genom kampanjen #metoo har vi kunnat ta del av erfarenheter av hot, trakasserier och våld som kvinnor varit med om. Det är kvinnor i alla åldrar, från alla yrkeskategorier och inkomstgrupper.

Statistiken visar sitt tydliga språk och är oerhört skrämmande läsning. Drygt 25 procent av kvinnor i Sverige har någon gång utsatts för våld i nära relation, enligt utredningen ”Våld i nära relationer – en folkhälsofråga”.

I en annan rapport från Nationellt centrum för kvinnofrid ”Våld och hälsa” från 2014 uppgav 37 procent att de hade utsatts för sexuellt våld, inklusive sexuella trakasserier, före 18 års ålder.

Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, är ett nationellt kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset som på regeringens uppdrag arbetar med att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor och utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. De ger flera exempel på våldets hälsopåverkan.

Förutom de mer omedelbara följderna så finns också andra symtom som magbesvär, depression eller långvariga smärttillstånd. Posttraumatiskt stressyndrom är tre till fyra gånger vanligare och depression är dubbelt så vanligt jämför med dem som inte varit utsatta. Hjärtinfarkt är två till fyra gånger så vanligt bland våldsutsatta kvinnor än andra kvinnor.

Regeringen har aviserat att obligatoriska moment om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska bli en del i utbildningarna till yrken som innebär möten med våldsutsatta kvinnor och barn.

Andra åtgärder som finns med gäller mer och bättre före­byggande arbete mot våld, bland annat i skolan, förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn, rättsväsendet, till exempel polis och domstolar, ska arbeta mer effektivt mot våld.

Vi ser det som en viktig förutsättning för att både kunna förebygga, upptäcka och hantera våld mot kvinnor.

Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det gäller att upptäcka våldsutsatta personer. 20 års arbete i Uppsala har visat att när vårdpersonal frågar patienter om våld kan det göra stor skillnad. Genom att ställa frågor finns möjlighet att i tidigt skede fånga upp individer i behov av hjälp.

På Akademiska sjukhuset ansvarar Kvinnofreds­enheten för Kvinnofrids­mottagningen och den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen som är öppen dygnet runt årets alla dagar.

Mycket återstår för att uppnå ett jämställt samhälle fritt från trakasserier och våld. Den politiska nivån, hälso- och sjukvården och rättsväsendet har ett stort ansvar att arbeta för att motverka våld och trakasserier.

Kampanjen #metoo har satt de här frågorna i fokus. Det är dags att bryta tystnaden och utkräva ansvar för att ingen ska bli utsatt för våld eller hot om våld.