Dikten v 49

Det starka ordet

av Kim Svensson

Jag glömde vad jag ville

Skriva nu till dig

Minns bara önskan som

Stark brinner i mig

Att sträcka mig ut

Genom luftrummet

Mellan oss båda för att

Nå dig med mitt hjärta

Du passerar dessa ord

Dessa rader av tomma rymder

Jag passerade ibland

På gatan där du bor

Bara för att se

Vart mitt hjärta ville till

Jag slutade när smärtan

Blev för stor

När orken att önska

Tog slut

Jag vill trycka paus nu

Få minnas orden

I alla dikter

Som alla handlar om

Min vånda över att älska

Kanske kommer

Denna dikt ta slut

När raderna inte

Synes tydliga

Med sitt budskap

Men ändå finns

Det starka ordet kvar

Ordet är ”du”

 
 

Debatt

Insändare