Logga in

Attackerad för sin forskning

Diskussionsforum, bloggar och Twitter beskrivs ofta som demokratiska ­platser där olika röster får komma till tals. Uppsalaforskaren Malin Holm visar i stället att internetplattformarna ­gynnar redan röststarka grupper. ­Under arbetet fick hon själv uppleva hur uppretade bloggare började ­attackera henne på nätet.

Har de digitala kanaler som ansågs ge en röst åt dem som inte hördes i stället blivit megafoner för de redan röststarka, till exempel högutbildade i maktposition? Malin Holm, forskare och lärare vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, sökte svaret i sin doktorsavhandling.

– Jag är väldigt intresserad av maktrelationer, men jag ville inte skriva om traditionellt marginaliserade grupper. I stället ville jag rikta ljuset mot eliter och andra privilegierade grupper och hur de gavs möjlighet att agera och komma till tals i samhället, säger hon.

Forskningen inleddes år 2011. Malin Holm utgick ifrån teorier om ”motoffentligheter” (counterpublics) för att granska de politiskt oppositionella grupper som skickligt mobiliserar många människor genom olika forum på internet. De växande framgångarna för högerextrema, antifeministiska och klimatskeptiska rörelser hade väckt hennes intresse.

Hon började med att kartlägga ett stort antal bloggare som hon bedömde vara antifeministiska.

– Tidigare forskning har visat att det krävs stora resurser för att skapa sig en stark röst online. Men jag hade inte kunnat förutse att den här gruppen bloggare skulle vara så privilegierade som den visade sig vara. Det var inte bara de mest tongivande bloggarna, i bloggnätverket fanns många läkare, forskare och personer med höga utbildningar. Personer som både uttryckte sig väl och var högutbildade, med bra jobb och stora nätverk. Samtidigt så beskrev de sig själva som marginaliserade, vilket de spelade på för att nå framgång.

Tidigt fick Malin Holm själv erfara hur bloggarna lärt sig att effektivt mobilisera på nätet, då några av dem hade hittat ett tidigt utkast av studien. Hon blev illa berörd av den ilska som studien väckte, innan den knappt börjat. Särskilt bland den typ av bloggare (och deras svans av följare) som hon kategoriserat som antifeministiska.

– Jag blev skrämd när anonyma personer började attackera mig. Redan efter min första konferens, när projektet var på planeringsstadiet, så hade personer i bloggnätverket hittat ett konferenspapper på konferensens interna hemsida och läst det. Då drog allt igång, med blogginlägg, öppna brev, anonyma mejl och sms till mig.

När hon trots allt bestämt sig för att gå vidare med avhandlingen så blev hon extra noggrann med nyanserna. Det skulle vara tydligt att studien inte enbart satte luppen på den kategori personer som känt sig utpekade. Hon intervjuade därför även redaktörer om hur de utformar tidningarnas kommentarsfält. En tredje studie i avhandlingen granskade hur en grupp av vita feminister bryter in i en hashtag på Twitter som startades av svarta feminister i USA.

– Jag beskriver en större logik. Det här händer inom alla grupper, över hela den politiska skalan.

Hennes forskning visar hur själva utformningen av onlineplattformar på olika sätt gynnar privilegierade grupper.

– De socioekonomiskt starka är bäst på att utnyttja nätet också, om det så är för att söka jobb eller uttrycka politiska åsikter. Det är viktigt att vara medveten om att makten på nätet bara är en reproduktion av hur det ser ut i övriga samhället, säger Malin Holm.