Logga in
Logga ut

Här startar en mordgåta

Vid forsränningen på valborg i Uppsala kommer en död kropp flytande. Så inleds en ny kriminalroman av Knivstaförfattaren Margaretha Levin Blekastad.

Forsränningen, sista april. Fyrisån kantas av åskådare när folkfesten kommer av sig. På en farkost utformad som ett kors ligger en Jesusliknande figur fastsurrad. Men är det verkligen en docka...?

I sin nya deckare berättar Margaretha Levin Blekastad om mordet på en ung student som hoppat av från den isolerade församlingen ”Guds lamm”. Kriminalinspektör Ellinor Sandin och hennes chef Lars Bergquist blir indragna i en utredning präglad av maktmissbruk, droger och svartsjuka.

– Jag hade fastnat för tanken på ett brott som begicks i skydd av folkmassan på valborg i Uppsala, säger Margaretha Levin Blekastad när vi träffas på Konditori Fågelsången i Uppsala, ett stenkast från platsen där romanen startar.

Det är fredag och hon arbetar egentligen hemifrån Lagga i dag. Annars pendlar hon åt andra hållet, till jobbet som kulturredaktör på Norrtelje Tidning. Deckarförfattandet är en hobby som Margaretha Levin Blekastad började med på jobbet, när kollegorna gick ihop för att skriva stafettdeckare som gick i tidningen under sommarmånaderna. Lokala kriminalhistorier, som var mycket uppskattade av Norrtäljeborna.

På samma sätt låter hon nu sina egna böcker utgå ifrån närmiljön i Uppsala och Knivsta. Guds lamm är den tredje och avslutande boken i en trilogi om Ellinor Sandin, Lars Bergquist och deras kollegor.

– Som många journalister så hade jag länge velat skriva något skönlitterärt och jag har alltid uppskattat kriminalromaner. Från barndomens Ture Sventon till Agatha Christie, Stieg Trenter, Maria Lang, Håkan Nesser och PD James.

Mest gillar hon deckare som benar ut mänskliga relationer, snarare än forensiska CSI-historier eller råa skildringar av seriemördare. Hellre då en gammeldags mordgåta.

Är sekten Guds lamm baserad på Livets Ord?

– Nej, jag har snarare föreställt mig en mer isolerad sekt av det slag som finns i USA. En sorts självförsörjande, hierarkisk och avskärmad församling med bestämda åsikter om medlemmarnas klädsel och annat.

Trots den kristna tematiken kan man inte kalla boken religionskritisk, förklarar hon. Det är i alla fall inte det viktiga.

– Den handlar snarare om makt, alla mina böcker kretsar kring makt och maktmissbruk.

Att berättelsen utspelar sig i en religiös värld var på sätt och vis nödvändigt, för att förklara kristussymboliken i inledningen. Hennes berättelser börjar alltid med att hon ser en scen framför sig, i det här fallet mannen på korset i ån. Sedan börjar hon fantisera ihop en förklaring. Vem är han? Varifrån kommer han? Vad har hänt? Böckerna skriver hon hemma i Lagga. Skrivardrycken är rött te med mycket mjölk. Platsen: hennes och makens arbetsrum. Eller på altanen, om vädret tillåter.

– Jag måste ha lugn och ro för att skriva och i Lagga har jag precis den behagliga miljö som behövs.