Logga in

Plåtskjul går bort i nya Boländerna

De närmaste 15 åren kommer främre Boländerna att förändras enormt. I dag jobbar och rör sig cirka 1 500 personer här dagligen – på sikt ska de bli 11 000. Och för att bana mark för framtidens Boländerna är rivningar ett måste.

Uppsala växer, som bekant. Bara förra året tillkom cirka 4 000 invånare. Och medan nya bostäder länge varit högst prioriterat har planerna för nya arbetsplatser kommit att släpa efter. Därför ska 11 000 nya arbets- och mötesplatser trollas fram i det som kommit att kallas främre Boländerna. Ett kilformat område som med spetsen ungefär vid pianofabriken breder ut sig mellan Lennakatten och den vanliga järnvägen och slutar vid GE Healthcares stora komplex.

– Uppsala har en akut brist på kontor och arbetsplatser. Läget för det här området är också av högsta klass och vi kan inte bara bygga bostäder i centrala Uppsala, säger kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S).

Främre Boländerna är det största centrala område som är relativt lågt exploaterat.

– Vår målbild är att främre Boländerna känns som en förlängning av stadskärnan, snarare än som ett industriområde. Vi ser framför oss en innerstad med kontor, hotell, restauranger och parker där man kan hänga, säger Elisabet Jonsson, plan- och byggchef på Uppsala kommun.

Hon och hennes kollegor har nu fått i uppdrag av Plan- och byggnadsnämnden att ta fram en detaljplan för främre Boländerna. När området är klart blir det vad Elisabet Jonsson kallar ett ”business district”.

Förändringen sker i ett antal etapper, som beräknas pågå i totalt mellan 10 och 15 år. Syftet är dels att företag som finns i Uppsala ska kunna växa, dels att staden ska attrahera nya företag, lockade av närheten till Resecentrum, Arlanda, Uppsalas lärosäten och inte minst GE Healthcare som drar till sig underleverantörer inom biomedicin.

För att allt detta ska vara möjligt så kommer en hel del av det gamla att behöva rivas, så mycket står klart.

– Det blir en ny, högre och tätare bebyggelse. Sedan kommer en del gammal bebyggelse, som betecknas som värdefull, att få vara kvar, säger Elisabet Jonsson.

Vad som behöver försvinna – eller vad som kan bli kvar – är ännu för tidigt att säga. Än så länge är inga byggnader helt skyddade.

Behöver då Boländernas ”gamla” hyresgäster, inom den småskaliga industrin, börja fundera på att flytta?

– Det kommer att ske en omflyttning. Men det tror jag att man redan har insett, om man har ett envåningsplåtskjul i det som blivit den hetaste platsen i en växande storstad. Då blir markvärdet så högt att det inte blir försvarbart att inte göra något mer av marken, säger Erik Pelling.