Logga in
Logga ut

Rätten till sex nekas

Informationen kring sex och samlevnad för personer med LSS-beslut är undermålig. Det visar en ny rapport från ”Rätten att leva mitt liv”.

I fem år har föreningen Kulturparken i Uppsala arbetat med frågor som rör kärlek, relationer och sexualitet för personer med intellektuell funktionsnedsättning och LSS-beslut. I oktober 2017 hölls en konferens på temat och i och med det har nu rapporten ”Jag har lust” kommit. Den baseras på tankar och känslor kring sex och samlevnad hos ett flertal personer med LSS-beslut. I rapporten ”Jag har lust” behandlas frågor som rätten till sin egen sexualitet, att själv få bestämma över vem man vill vara och vem man vill leva ihop med.

”Alarmerande”

”Personalen säger att man inte får ha sex” och ”personal och föräldrar lägger sig i och säger att man inte får vara ihop” är några av de citat man kan läsa i rapporten.

– Rapporten är alarmerande. Den visar att det finns stort intresse hos målgruppen att prata om sådana här saker, men att många känner att de inte får utrymme till det, säger Magnus Lindén, projektledare för ”Rätten att leva mitt liv”, som ”Jag har lust” baseras på.

– Det är basala grundrättigheter, men av någon anledning förnekas personer med funktionsnedsättning ofta detta. Har man en funktionsnedsättning betyder inte det att man inte känner känslor eller vill ha relationer, säger Magnus Lindén.

Av rapporten framgår också att många önskar mer information om sex, men inte vet vart man kan vända sig.

Zafire Vrba, sexualupp­lysare och projektutvecklare av förstudien till nya projektet ”Dejting som funkar”, har tagit fram flera läromedel för bland annat personal på LSS-boenden som vill veta mer om brukarnas rättigheter.

– Det handlar främst om kunskapsbrist, därför är bra material som underlättar viktigt. Det kan vara tips på hur personal kan ta upp saker med brukare eller faktiska ­läromedel, som appar, som riktar sig direkt till brukaren själv.

”Måste våga fråga”

Största hindret vad gäller sex och relationer för personer med LSS-beslut är samhällets ”mindset”, menar Magnus Lindén.

– Personal och andra runt personen i fråga är ofta rädda att göra fel, så i stället undviker man ämnet. Man måste som personal våga fråga och prata om sex.

Enligt Zafire Vrba handlar undvikandet ofta om ett överdrivet överbeskyddande från personal och familj.

– Personer med funktionsnedsättningar måste ju, precis som alla andra, få upptäcka hur det är att gå på dåliga dejter, bli besviken eller dumpad, likväl som att få utveckla positiva och kärleksfulla relationer. Det är en del av livet.

Blir vägledande

På nationell nivå hålls nu en dialog mellan Kulturparken och bland annat Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting. I Uppsala kommer deltagarnas citat att användas i kommunens nya vägledning till LSS-personal. Petra Sundström, uppdragsstrateg på omsorgsförvaltningen, anser att det är en fråga som förtjänar mycket uppmärksamhet.

– Vi har tagit del av rapporten och det är såklart jätteviktigt att informationen sprids.

Varför säger personal på LSS-boenden ofta nej, tror du?

– Väldigt mycket handlar om bristande kunskap. Nästa steg i den här processen kommer därför att bli att öka kompetensen på LSS-verksamheterna gällande dessa frågor.

Finns det någon problematik kring att främja sex på LSS-boenden?

– Nej, tvärtom. Relationer är ju det viktigaste vi har. Men det finns en rädsla och osäkerhet som gör att en del tror att personer med funktionsnedsättning inte bör ha sex eller relationer med andra. Just därför behövs större kunskap i ämnet och förhoppningsvis kommer det att se annorlunda ut i framtiden.

 
 
  • Mest lästa