Logga in
Logga ut

Riksarkitekt granskar Knivsta

Den 2 april ska den nytillträdda riksarkitekten Helena Bjarnegård besöka Knivstas politiker. Syftet är att höja nivån på arkitekturen och stadsmiljön i Knivsta. Kritiker anser att det är på tiden.

Hur är egentligen nivån på arkitekturen och stadsmiljön i Knivsta? På rundvandring en morgon i centrum träffar tidningen flera Knivstabor med åsikter. ”Funktionellt men oestetiskt”, säger någon. ”Saknas ett helhetsgrepp”, anser en annan. En tredje tar nybyggnationen i försvar, ”folk klagar för mycket”, medan den fjärde avfärdar centrum som ”helt dött”. Gemensamt för dem är att de inte vill ha varken namn eller bild i tidningen. Endast Per Lindblom ställer upp.

– Man måste börja tänka igenom hur helheten ska se ut innan man bygger, säger han.

Kanske blir det lite mer som han vill nu, för den 2 april ska Helena Bjarnegård delta i ett seminarium med Knivstas politiker. Hon blev vid årsskiftet landets första ”riksarkitekt”, med uppdrag att leda och samordna arbetet med svensk arkitektur.

– Jag har tjatat lite på henne om att komma och berätta för oss hur man bygger en bra stadsmiljö. Och efter att riksarkitekten har pratat med oss så ska en av hennes kollegor jobba ihop med politikerna, säger Per Lagheim, som är arkitekt och Knivsta kommuns projektledare för Utvecklingsprogram Knivsta mot 2057.

– Eftersom vi har fyrspårsavtalet och ska se till att det finns planlagd mark för 15 000 lägenheter till år 2057 så är det en poäng att lyfta arkitekturen och stadsmiljön redan nu.

En som är mycket kritisk till kommunens arbete inom många områden, inte minst vad gäller samhällsplanering och arkitektur, är Terry Carlbom. Han var tidigare ordförande i kommunfullmäktige och företräder numera nätverket OBSKnivsta, uttalat opolitiskt men i ”konstruktiv opposition” till det politiska styret.

– Allt som föreslås i Knivsta är styckebygge och detaljplaner, utformade utan respekt för helheten, säger Terry Carlbom, som anser att Knivsta är i behov av en stadsarkitekt som känner bygden och dess bevarandevärden.

– I dag finns ingen genomtänkt design vad gäller varken våningshöjd eller grönområden. De planerar höghus med 14 våningar i centrum. Det är mycket som inte hänger ihop. Att riksarkitekten kommer till Knivsta är utomordentligt angeläget. Men det borde ha föregåtts av en medborgardialog med de föreningar som vill vårda Knivsta.

Att Knivstas arkitektur skulle vara undermålig skriver inte kommunens projektledare Per Lagheim under på.

– Nej, då tycker jag att du vinklar. Knivsta har inte en låg nivå vad gäller arkitektur, men vår ambition är att bli duktigare och bättre, säger han.