Logga in

Så storsatsar Skokloster

Med dyrbara skatter och gulliga djur. Så ska Skokloster stärka sin position bland regionens främsta utflyktsmål. Därför samlas nu slottets finaste föremål i museidelen medan den nya 4H-gården i trädgården ska locka ännu fler barnfamiljer.

Greve Carl Gustaf Wrangel börjar bygga Skoklosters slott 1654, för pengar han tjänat som fältmarskalk i det trettioåriga kriget.

– Drottning Kristina belönade honom med ett arvode motsvarande hundratals miljoner kronor i dagens värde, säger Petri Tigercrona, intendent på slottet.

Wrangel samlar på sig skatter från världens alla hörn. Vid hans död år 1676 ärver hans dotter Margareta Juliana slottet. Hon gifter in sig i släkten Brahe som sedan bor här i nästan 250 år – och fortsätter fylla slottet med dyrbara konstverk, böcker, verktyg och vapen.

Numera är slottet en turistmagnet med 100 000 besökare varje år. Målet är nu en ännu bredare målgrupp – inte minst från närområdet i Uppsala län.

Ett sätt är att öka tillgängligheten, så att fler kan ta del av de unika samlingarna. Därför har slottets finaste skatter samlats på bottenplan. Den permanenta utställningen ”Drömmar om Skokloster – mellan slagfältet och stjärnhimlen” har byggts i tre etapper under tre år och invigdes 4 juni.

– Nu blommar Skokloster upp både ute och inne, säger Petri Tigercrona och berättar med inlevelse om de ovärderliga föremålen i samlingarna.

Till exempel den förgyllda Alexanderhandskriften från 1400-talet, som berättar om Alexander den stores bedrifter. Här finns jord- och himmelsglober i mörkt trä, schamanföremål från ”Den nya världen”, en servis som Carl von Linné importerat från Kina liksom en mängd guld- och silverföremål. I en monter blänker en guldlila kostym som påminner om artisten Prince men som bars av Magnus Fredrik Brahe när Napoleon bjöd in till sin sons dop år 1811. Bredvid står en spansk dräkt som Nils Brahe bar 1655 när han berättade för den spanska kungen att drottning Kristina abdikerat.

– Stora män förväntades samla på sig lyxföremål. Som representation, för att visa att Sverige minsann inte var något ”bonnaland”, säger Petri Tigercrona.

Intill slottsträdgården ligger en sommarstugeliknande byggnad som troligen varit bostad åt slottets trädgårdsmästare. Här har Skokloster 4H-gård flyttat in. Förra sommaren startade verksamheten, finansierad med EU-medel för landsbygdsutveckling och med stöd av slottet som gärna ser att ännu fler barnfamiljer hittar till Skokloster. Sedan 1 juni har gården öppet varje dag. När tidningen tittar förbi så är Raoul Wallenbergskolans elever där för en temadag. Den leds av veterinären Åsa Fahlman som jobbat med noshörningar i både Asien och Afrika. Eleverna spelar upp en pjäs om en tjuvjagad noshörning och sjunger en noshörningsversion av ”We are the world”. Deras tipspromenad om det utrotningshotade djuret kommer sitta uppe längs vildmarksstigen hela sommaren och kan bland annat användas av elever på Växthusets skola i Gottsunda vid en friluftsdag följande vecka.

Några verkliga noshörningar syns inte till men gården kan stoltsera med många svenska lantrasdjur inlånade från 4H-gårdarna i Årsta och Gränby. Skokloster 4H låter barnen komma nära, klappa och mata bland annat gutefår, jämtgetter, gotlandskaniner och Hedemorahöns. För 4H-gårdsvärden Caroline Thunman, uppvuxen i trakten, känns det värdefullt.

– De flesta av lantbruken har försvunnit nu och barnen som växer upp här ute på landet nu får knappt se några djur, säger hon.

EU-projektet avslutas vid årsskiftet och då finns en förhoppning att Håbo kommun ska finansiera gården.