Logga in
Logga ut

"Se avfallet som resurs istället för sopor"

Vi är inte så bra som vi kanske tror när det gäller sopsortering – Uppsala kommun hamnar under det svenska genomsnittet.

Uppsala Vatten och Avfall kunde efter en plockanalys av hushållsavfallen i Salabacke, Gamla Uppsala och Almunge konstatera att kommunen är sämre än det svenska genomsnittet när det gäller att sortera sina sopor – både för villahushåll och lägenhetshushåll. En fjärdedel av det som slängs i Uppsalabornas brännbara sopor är matavfall, en fjärdedel är brännbara sopor, och cirka 30 procent är förpackningar. Rebecca Hedlund, utredningsingenjör på Uppsala Vatten menar att det är ett stort resursslöseri att bränna matavfall som annars skulle bli biogas och biogödsel.

– Det ska inte behöva vara så här. Jag tror att vi både vill och kan bli mycket bättre.

Vad tror du ligger bakom?

– Förmodligen en hel del bekvämlighet. Sedan tror jag att det är många som slänger fel när man kanske har liknande plastpåsar till både matavfall och brännbara sopor – mycket går av bara farten. Den mat som slängs i det brännbara kärlet är ofta det som är kvar i förpackningarna eller har nått bäst före datum, och det brännbara som ofta slängs i matavfallet kan till exempel vara plasten runt den sista gurkbiten.

Hur går en plockanalys till?

– Material hämtas in och blandas, sedan plockar man ut 500 kilo från varje prov – 500 kilo matavfall och 500 kilo brännbart från varje område. Därefter öppnas alla påsar och sorteras ut i olika fraktioner, såsom plast, papper, matavfall, metall, och farligt avfall. Detta vägs och får en procentuell indelning för att se vad och hur mycket som hittas i hushållssoporna.

Vad kan göras?

– Från vår sida måste vi satsa ännu mer på information till allmänheten och upplysa om hur det påverkar miljön när man slarvar, och att det även kostar pengar. Jag tror på att införa papperspåsar till matavfallet för att förenkla sorterandet, sammanfattar Rebecca Hedlund.

Vid ett soprum längs Råbyvägens myller av bostadshus möter Uppsalatidningen Julia Bardh. Hon är inte bara en av hyresgästerna i området, utan även miljövetare och sopsorterare.

– Det känns helt enkelt fel att inte sortera. Nu låter jag jättepräktig, men man kan försöka se avfallet som en resurs som kan bli något. Egentligen är just sopsortering en enkel sak som alla kan göra för miljön.

Ärligt, hur noga är du själv?

– Ibland är jag nitisk och tänker på alla detaljer på varenda förpackning, som att ta av korken på mjölklitern och den tunna folien i smörpaketen. Andra gånger kan det gå lite snabbt och då kanske jag hoppar över just det, men matavfall och brännbart är jag alltid noga med.

Julia håller med om att mer information såklart är en viktig del, men att det även hänger på ett eget ansvar och intresse. Hon försöker själv leva som hon lär.

– Huvudsaken är att man gör det man kan. Ett tips är att slänga soporna lite oftare om man tycker att det är äckligt – det blir inte så mycket och hinner inte börja lukta. Jag tror också på att ha olika påsar till olika avfall, till matavfallet kör jag med "biobags" som är gjorda av majs till exempel.

Vad tror du ligger bakom slarvet – lathet?

– Delvis. Sopsortering är väl kanske inte så jättekul, utan något man bara vill bli av med. Gör man "fel" blir det inte heller några direkta konsekvenser – man kommer liksom lätt undan med slarv. Fast i förlängningen vet vi ju att det inte alls blir bra.

 
 
  • Mest lästa