Logga in
Logga ut

Svåra rytmer på körfestival

Snart är det återigen dags för Universitetsaulan att fyllas av stämningsfull musik. På Nationskörsfestivalen framförs allt från klassisk körlyrik till moderna poplåtar.

Ett 60-tal körsångare tar ton och stämmer upp i en svävande melodi. Lätt som en fjäril flyger musiken mot taket – tills basarna mullrande kommer in och golvet på Norrlands nation börjar vibrera. Sången de sjunger heter ”Butterfly”, en vemodig kärleksmelodi av finländaren Mia Makaroff.

Nästan alla av Uppsalas nationskörer har samlats på Norrlands nation för att repetera inför den stora Nationskörsfestivalen som hålls i Universitetsaulan den 6 april och ”Butterfly” är en av låtarna ur repertoaren.

– Det är svårt att veta hur många som kommer och lyssnar, men vi hoppas kunna fylla aulan med 500–1 000 personer, säger Camilla Maartmann, ordförande för körkonventet, Uppsalas nationskörers samarbetsorgan.

Förutom att framföra några sånger tillsammans, sjunger även varje kör en låt baserad på årets tema – ljus.

– Folk brukar tolka temat brett. Det kan vara låtar som innehåller ljus i texten eller så kan det bara vara en känsla. Förra årets tema var universum, då sjöngs bland annat Ted Gärdestads ”Come give me love”, förklarar Camilla Maartmann.

Nationskörsfestivalen är en tradition som sträcker sig över 40 år tillbaka. Årets gästdirigent är Merete Ellegaard, en rutinerad orkesterdirigent och biträdande Director musices vid Linköpings Universitet där hon också leder en egen damkör.

– Jag fick frågan att vara med redan förra året, men var redan uppbokad då. Så nu när frågan kom igen tackade jag ja! Det känns jätteroligt att få leda körer eftersom jag oftast dirigerar orkestrar, säger Merte Ellegaard.

Den sexstämmiga låten som repas, ”Butterfly”, innehåller svåra rytmer och tonarter. Takterna tas om gång på gång för att försäkra att varje ton, crescendo, andning och paus ska sitta precis rätt på konserten. Det är mycket som krävs för att en kör ska låta bra.

– Det viktigaste är att vara lyhörd, lyssna på varandra och sjunga tillsammans. Sedan är korister mer känsliga än musiker i en orkester, eftersom ens röst är ens instrument. Därför måste man känna sig trygg i kören och trygg tillsammans med dirigenten, förklarar Merte Ellegaard.

Kan man kalla Uppsala för en körstad?

– Ja, det finns en lång tradition med körer i studentstäder, tänk bara på OD. Det började med manskörer och sedan kom dam- och blandkörer. Att sjunga i kör är ett bra sätt för till exempel studenter att lära känna nya människor. Det finns en stark gemenskap i körer. Många i min kör blir både par och goda vänner!